Gabriellas Blogg

Det har gått snart 2 månader sen jag gjorde aborten o jag ska försöka berätta hur det gick till.
Fram tills typ 2 veckor sen har jag gråtit varje kväll pga aborten. Absolut d värsta jag gjort!! o kommer aldrig göra en abort igen. aldrig!

SÅ fort jag börjar prata om aborten börjar jag storgråta!!!!! 
nä usch detta  går inte!!!

På måndags morgonen ställde jag kl på 06.30 eftersom att man var tvungen att äta innan sju o sen vara fastande tills kvällen då allt skulle vara över.
Jag går upp o äter 2 mackor o ett glas fil. går o lägger mig igen sen.
Jag dubelkollade på klockan så jag ställt larmet rätt. kl tio skulle jag ta dom tre små tabletterna som skulle avsluta min graviditet innan vi skulle in till sjukhuset för kirurgisk abort.
Jag lyckades på något vänster somna om.
Kl 109.50 ringer larmet. Om tio min skulle jag ta tabletterna. Jag väcker danne o ber honom nge mig alla papper jag måste läsa igenom.
SEn vi fick 3 papper på sös FÖRSTA gångfen vi var där o gjorde ultraljudet så har jag inte ens tittat på dom. Jag gav dom direkt till danne för att d var för jobbigt att läsa dom. Nu skulle jag behöva läsa dom...
Jag började läsa dom o börjar storgråta hysteriskt. kan inte sluta. Hela kroppen skriker att jag INTE VILL GÖRA ABORT.
Danne håller om mig.
-Gör vi verkligen rätt nu Danne?
- Jag kan tala om att jag har legat vaken exakt hela natten o verkligen funderat på det o detta är det bästa för oss just nu Gabriella. Det är verkligen så.
Det vart som ett slag i min mage. Det var verkligen hundra procent att danne verkligen inte ville. Jag måste ta tabletterna. Jag kan inte sätta ett barn till livet för at då behöva tvinga danne vända hela sitt liv. Jag kan inte.
Jag bad danne ge mig dom tre abletterna i lådan. han gav mig dom o jag drog djupt efter andan o kände hur fruktansvärt jobbigt detta var. jg visste att jag skulle  behöva ta dom här te tabletterna moit min vilja. Mot min vilja men kanske d bästa för oss just nu. Jag visste att när jag svalt dom tre tabletterna skulle det inte finnas npågon återvändo, går inte att ångra sig.
Klockan är 09.57 o jag knäcker loss tabletterna o lägger domi min hand. jag känner paniken i kroppen kommer så jag börjar skratta hysteriskt igen. Kroppe3n säger atta jag inte ska ta tabletterna men hjärtat en annan. Jag måste!
klockan blir 10 o jag ser danne kika på klocvkan i fönstret o bli stressad men visar inte ett tecken på det. Han säger inget utan tittar bara lidande på mig.
- Jag vill verkligen inte det här danne säger jag.
- Jg vet det, men det är det bästa just nu.
Jag försöker stoppa i mig tabletterna men det går inte. Det går inte!!!
klockan tickar. 10.04. Danne sneglar på klockan o tittar på mig utan att säga eller visa stress. Han ligger kvar i sängen o bara tittar på mig som han alltid gör.
klockan tickar vidare 10.05., Nu skulle jag tagit tabletten för 5 min sedan.
- Varför kan jag inte bara stoppa i mig de här jävla tabletterna för???

Förra gredagen var jag hos kuratorn...
Danne har lovat att följa mig genom allt deta, vare sig vi ska behålla barnet eller ej o han har ställt upp o funnits för mig hela tiden!

Danne sa att han skulle följ med till kuratorn men antt han sen inte skulle följa med in¨
- NÄ men d är lugnt, bara du följer med till sös så är det lugnt, säger jag.
VI kommer till SÖS. jag lika hysterisk som sist o jätte nervös. Vi får sitta i väntrummet o detkänns som alla stirrar på just mig, men det är ju typiskt mig att säga så...

 När kuratorn kommer fram o hämtar mig skakar vi hand o jag reser mig upp o börjar föja med henne, jag märmker att danne går bakom mig.
- Ska du med?
- Klart jag ska säger han.
Jag blir glad o ler.
Vi går i gången mot hennes rum o jag känner ju jävla nervös o hysterisk jag är på insidan. Jag får panik o börjar asgarva o kan inte sluta skratta.
Vi kommer in i rummet o börjar prata.
Vio pratar i ca 1 timme. Inget som egentligen var nytt men eftersom jag o Danne inte pratat om det med varann så var det bra att få det sagt.
När vi går därifrån känner jag likadant. JAG VILL INTE GÖRA ABORT. VILL BEHÅLLA BARNET. Jag grät inte demnna gång utan det kändes lättare när vi kom därifrån, men beslutet var desamma. Jag berättade för Danne att jag verkligen inte ville göra abort o om jag kände såhär på söndag ( 2 dagar. 1 Dag innan abporten) så tänkte jag inte göra det. Han sa inget.
Vi åker hem o handlar o käkar lunch o h´kryper ner i ett bad. När vi ligger där i badet så känner jag hur allt bara lättar. Hur allt bara försvann. alla krav, måsten. panik, ångest, stressen osv. Allt. Jag kände mig som vanligt igen.
 Jag berättade för danne hur jag kände.
- Men då är det väl lika bra att du gör aborten på måndag, om du inte känner något.
- Om jag känner såhär på söndag så gör jag aborten på måndagen, absolut för jag känner absolut ingenting ang aborten eller barnet.
Natten mot lördagen drömmer jag om att jag o dannne får en dotter o när jag vaknart börjar tanlarnna igen. Jag vill behålla barnet. Jag tvingade bort tankarna o lyckades oxå, de kom inte tillbaka. Det kändes rätt att göra abort. PÅ kvällen kände jag likadant o bestämde mig för att gå på fetsen jag var bjuden på o dricka alkohol. Hade ju inte druckit på 5 v pga graviditeten. Det vart en hejdundrande fest.
Dagen efetr känns det likadant. Helt ok o vill göra abort.
Sen kommer ångesten. Panikångesten!
PÅ kvällen nrä jag o danne ligger i sängeno ska sova så börjar tankarna igen. Jag vill behålla barnet. ajg vill ebhålla barnet imin mage. Den har ju fått armar lungor o ben nu. En riktig bebis. Skulle gå in i 3 månaden om 2 dagar. Min lilla bebis. Jag grinar o grinart helt hysteriskt. Danne håller om mig men säger inget. Vad skulle han säga? beslutet var ju trots allt mitt.  Jag grinar några timmar, Om några timmar var det dags att ta tabletten som skulle slutföra allt detta.
Skulle jag orka? skulle jag orka t tabletten? skulle jag orka genomgå en abort? skulle jag behålla barnet?
i mrogon bitti fick bli avgörande

Jag trodde aldrig denna dag skulle komma nu. Aldrig!

Började när Danne o jag åker på kryss..
Dannes bästa väns lillasyster dör i en bilolycka och det tar hårt på Danne så jag bestämmer mig för att bjuda iväg honom på en 36 timmars kryss. bara för atty komma bort o han ska få tankarna på annat. Jag tar ledig från jobbet o vi drar. 36 timmar till Riga.
Vi har det super mysigt. Äter o dricker gott, så jävla mysigt vi hade det!
På 2:a kvällen när vi sitter o käkar buffé o håller varann i handen o dricker vin o öl o fått bord vid fönstret längst fram så vi hade hela havet utanför med stjärnor på himlen, allt var perfekt!
När vi siter där o bara tokmyser så börjar jag må illa. Jag försöker koppla bort det men det tar över för mycket.
Jag håller ut tills vi ätit färdigt o säger til Danne att jag mår illa. Vi beställer in notan ganska snabbt o vi börjar gå. Jag börjar kallsvettas o jag ber honom att gå ut på deck med mig. Vi går ut.
Jag ställer mig vid räcket o Danne ställer sig bakom mig o håller om mig. Jag njuter av luften o det känns redan bättre. Vi går in o ner i hytten.
Påvägen ner i hytten börjar jag må sådär fruktansvärt illa igen. När vi kommer in i hytten får jag panik. Känner hur d vattnas i munnen o att jag hålle rpå att kräkas. Jag säger till danne att det säkert var dom där jävla musslorna som jag åt.
- Men då borde jag väl oxå bli sjuk, säger Danne.
- Nä jag fick säkert bara just den musslan som var dålig, lovar dig.
Danne lägger sig o sover o jag kallsvettas o bara väntar på att få kräkas. När kramperna i magen blir mildare så lägger jag mig ner i sängen o somnar.
Vaknar några timmar senare o mår bättre men lite illa o öm i magen. Jag tar en stark grogg o dricker o väcker sen danne. Vi fortsätter festa.
När vi kommer hem till sthlm igen har jag fortfarande ont imagen men mår inte illla. Jag fortsätter festa när jag kommer hem.
På måndagen har jag fortfarande ont i magen o mår illa. jag är helt övertygad om att min mage har börjat igen, precis samma symptom.  Jag berättade för dannne att jag fortfarande mådde illa o hade ont i magen.
- Är du gravid eller, säger Danne o skrattar.
-Äh lägga av, säger jag.
Jag berättade o sa att jag ev skulle behöva börja med mig magmedicin igen då jag trodde d var magen igen eftersom det var samma symptom.

Under helgen börjar jag fundera på allt. Mensen, illamåendet, öm i magen, svullna magen. Shit, tänk om jag e med barn??? men sluta nu Gabriella, du har ju käkat p-piller o aldrig missat någon gång så sannolikheten är väldigt liten. Nä klart det inte är det, måste vara klamydia.
Jag ber danne efter några dagar att gå o göra klamydiatest.
-Ok, jag beställer tid under veckan.
Jag hade gjort ett i somras då jag haft sex med några olika o kände att jag behövde göra det, så jag visste att jag inte hade kunnat smitta någon av oss 2.
PÅ måndagen kunde jag inte släppa tanken på att jag kanske var med barn. Herregud alla symptomen stämde ju.
På onsdagen sitter jag o Denice på jobbet o skrattar. Jag kände bara paniken i kroppen, att jag inte kunde hålla detta för mig själv längre.
- Jag tror jag e med barn denice.
- Va? säger hon.
jag berättade óm allt.
Hon reser sig upp o går in i omklädningsrummet o sätter på sig jackan.
- Vart ska du? säger jag.
- Köpa ett test. Lika bra att göra det nu så du får det överstökat.
Jag fick pank i hela kroppen. Hjärtat slog i 180, kallsvettades.
- Nej sluta jag måste fundera först.
- Vad finns det att fundera på???
sen gick hon. Under tiden hon var borta gick mina tankar i 180. Herregud, vad gör jag om jag e med barn? om jag inte  är det, vad är d för fel på mig då? inbillar jag mig bara allt???

Denice kom tillbaka o berättade hur jag skulle göra testet. Jag var så nervös när jag tog med mig stickan in på toa att jag skakade. Jag satte mig ner några sekunder på toalocket o bara funderade igenom allt. Shit, var jag redo att göra testet? ska jag vänta? vad skulle hjälpa att vänta?? vad gör jag om testet visar positivt???
Jag gjorde testet o lämnade kvar det på toa i 5 min som det stod. Jag gick ut o sa till Denice att hon skulle gå in o kolla när tiden var inne. Dom 5 min har aldrig varit så långa innan. Jtankarna for runt i huvudet på mig så jag kunde inte fokusera på mitt jobb utan lät denice jobba, jag satte mig vid bordet o stirrade ut genom fönstret som en mentalpatient.
När 5 min hade gått, gick hon in. Jag tog kunderna. det tog tid innan hon klev ut. Varför tar det så lång tid? är det inte färdigt än??
Denice kommer ut o tittar på mig o ler.
- Sluta Denice, sluta! nej nej nej nej nej!!! jag håller mig för munnen.
- Jooo flicka säger hon.
Det snurrar till i huvudet på mig o jag känner hur benen viker sig på mig. Nej nej nej nej är allt jag hör i huvudet.

Jag får själv kolla på stickan. Shit jag e med barn! jag sätter mig på stolen. Jag tappar allt. Alla känslor, alla minnen. Alllt är bara svart o totalt tomt!
Jag stirrar bara rakt fram. Finner inga ord, ser ingentinga. Känns som jag sitter i ett mörker i en tunnel o ser ett litet ljus längst bort.
Shit, vad gör jag nu? jag måste berätta för Danne. Men hur kommer han reagera?? kommr han bli arg? lämna mig? shit jag vågar inte!! jag låter det smälta några minuter. efter typ en timme tar jag kort på stickan och skickar det till Danne. Jag visste att jag inte skulle klara av att säga det till honom o han hade ju trots allt precis lika stor rätt att veta d som jag. Det tar säkert en halvtimme innan jag får svar. Varför svarar han inte för? vad tänker han? e han arg nu? tänker han lämna mig??
´Helt plötsligt plingar telefonen o jag hoppar till.
- Börnie, jag törs inte läsa!! tänk om han e skitförbannad???
- Ska jag läsa då?
-njää.
JAg tittar några sekunder på telefonen o känner hjärtat bulta hårt i bröstet på mig.
"är du med barn? jag förstår inte vad du menar" stod det.
mmsvarade jag.
fick inget svar tillbaka.
- Denice, jag tror Danne e jätte arg! han svarar inte på sms:et.
- Han kanske är lika chockad som du o behöver tänka till vad han ska svara.
- mmm hoppas d för jag fixar inte d här själv.
20 min senare ringer Danne. Jag skickar ett sms o säger att jag mår jättedåligt o inte vill prata.
- Snälla älskling jag vill prata med dig,s kriver han.
jag drar djupt efter andan o går ut o ringer upp honom.
- Hallå, svarar han.
- Hej säger jag tyst.
- Hur mår du?
- Jättedåligt.
- Mmmm förstår d. Vi måste prata om detta. När slutar du?
harn klivit av, har inte kunnat jobba så jag sitter kvar på jobbet.
- ok, men jag ska bara se klart en film så hör jag av mig när jag e klar så möts vi på tåget, ok?
- ok sa jag o gick in.
När jag kom n fick jagen stor klump i magen o jag kände paniken komma. Vem e jag? vart e jag? vad hände? hur kunde detta hända? när? varflör? tänk om det inte är dannes? hade ju sex med en kille 1 månad innna danne o mensen jag fick efter d var bara en dags blödning. shit jag orkar inte!!! tänk om det inte var hans?
jag ber Denice hälla upp det största glas rödvin som hon någonsin hällt. Jag dricker 2 stora glas vin o känner att jag börjar slappna av lite.

När jag sitter på tåget mot högdalen där Danne ska kliva på så får jag paniångest. Ville bara kliva av tåget o springa o gömma mig någonstans där ingen kunde se mig o sen spola tillbaka tiden så detta med barnet aldrig kunnat skett.
Jag ser i ögonvrån att Danne kommer gåendes i vagnen men jag tittar ner i golvet. Klarara inte av att se honom i ögonen. Ville inte se någon, ville bara försvinna!
Danne var hur glad som helst o strålade av glödje. HUr fan kunde han vara glad? vad fanns d att vara glad över?? vi har vart tillsammans 2 månader o kan inte ´behålla barnet. Varför var han så glad???
- varför4 tittar du inte på mig för säger Danne glatt.
- Jag mår inge bra säger jag med gråteni halsen.
Han kramar om mig o håller mig hårt. et var precis vad jag behövde. En stor varm famn att bli omhållen av. Inga frågor eller funderingar, bara närhet.
Den natten kunde jag inte sova. Låg o funderade på barnet. Hur långt hade jag gått? vad händer i min kropp? varflör har jag inte märkt något? jag gick upp o slog upp på internet o läste... hela natten. Sen gick jag o jobbade för att få tankarna på annat. D gick ganska bra, men tänkte ju på det så fort d fanns tid att tänka.
2 dagar senare kunde jag inte stå ut längre, måste vetahru långt jag gått. Denice går åter upp igen o köper ett test vi trodde man kunde se exakt i vilken vecka man var i. Jag gjorde testet o den visade 5+ veckor. Klart som fan att jag visste att jag var i mer än 5 :e veckan, ville veta mer exalt. jävla skit test!!!!
 
En vecka gick o jag hade bollat min tankar med Denice o jag kände att jag inte ville behålla barnet men vill ändå veta vilken vecka jag var i. Jag o Danne gick till mödravårdcentralen på drop in för att göra testet. jag gjorde testet åter igen, för 3 gången, o fick samma svar: DU ÄR GRAVID. Samma panik vid samma svar varje gång. chock.
Hon berättade att jag var i 7 v. Jag  fick papper med mig hem där ett tel nr stod ang abort. jag hade 2 veckor på mig att fundera innan det var dags för inskrivning på mödravårdcentralen för prov o ultraljud.
När jag kom ut därifrån tappade jag allt igen.  Vart alldeles tom inombord... inga känslor eller tankar. Vad ville jag? vem är jag? jag vet inte...

nästan en vecka gick o jag visste fortfarande inte vad jag ville. tänkte genom alla positiva o negativa saker tusen ggr men kom inte fram till något vettigare. Jag visste verkligen inte vad jag ville! o det vara bara en vecka kvar till inskrivningen. PANIK!!!

En vecka hade gått.. nu började jag känna allt. mådde fortfarande illa o magen hade börjat växa, var uppe o kissa på nätterna osv. Alla täcken vart tydligare. Jag villr inte göra abort längre. kändes verkligen i hela kroppen.
Jag berättade inget för Danne vad jag ville. Jag visste att han inte var redo för barn nu o d var det som gjorde allt så svårt! tusen nya tankar i huvudet. Är det rätt att behålla det för att jag vill? är det rätt att göra abort för att DAnne inte vill ha barn? vad är bäst för barnet? klarar vi detta? kommer danne ta sitt ansvar som han säger han gör om jag bestämmer mig för att behålla det? osv.
Jag sa till danne att jag i slutet av veckan skulle komma med ett svar.
på fredagen var jag ute med några av Dannes kompisar. ´Jag har frågat Danne vilka han beröttat för o hans öger att d bara är hans pappa. vi går in på ett rickställe i stan o sätter oss.
- Jag viskar till frida o säger. Nu kommer vi se exakt vilka som vet om barnet o inte, när du kommer in med vatten till mig.
Frida tar allas beställning o kommer tillbaka o delar ut dom. Ingen reagerar på att jag e nyckter o bara dricker vatten. Jag som alltid är fullast i gänget.
- Alla vet, viskar jag i örat på frida.
Efter tio min börjar martin kladda på mig i ansiktet o le. jag fattar att han fattar. han gör likadant igen. Sen lutar han sig över bordet o säger:
- Ska du behålla barnet??
VI sitter o pratar en stund o jag söger till honom att jag verkligen inte vet! han insisterar på att jag ska behålla det. Han ber mig verkligen att behålla det. Det gjorde ju intre saken bättre direkt...
Vi hamnar på efterfest o där frågar Jeppe mig om jag var med barn.
- Men nherregud inte du oxå säger jag o börjar tycka att d känns jobbigt.
Vi åker hem.

Några dagar senare bestämmmer jag mig för till 100% att jag vill behålla barnet. Skcikar ett sms till Danne o säger att jag bestämt mig.
- Vad har du bestämt dig för då, slriver han.
- Vi tar det när jag kommer hem, svarade jag.
Precus när jag sickat sista sms får jag ångest igen!! shit jag vet verkligen inte vad jag villl!!
åker hem o börjar prata med danne. Jag säger att jag vill behålla barnet men att jag vet att han inte vill o att det är det som gör allt så svårt. Han berättar att han inte är redo osv. Jag får panik i kroppen o säger:
- Eftersom jag vet att jag vill ha barnet o du inte vill så kommer det inte bli bättre eller enklare om jag funderar mer, lika bra att göra abort så e d klart.

Dagen efter ber jag Denice ringa o boka abort på sös. Får tid 10 dagar senare. Betyder att jag ska ha bebisen kvar i yttligare 1 ½ vecka till i magen. på sös fick vi tid för ett gynekologiskt ultraljud för att se exakt hur långtjag gått så de vet vilken abort typ jag ska göra. Inte nog med att det var jobbigt npg med att tvingas göra abort mot sin vilja o gå omkring med barnet i magen o känna hur det o jag växer utan nu skulle jag behöva se o höra barnet oxå. Herregud jag fixar inte det!!! nvill barta gå på apoteket o få en tablett o sen på mlorgonen så finns d ingen bebis kvar. men så var inte fallet.
tre dagar innan vis ak till sös så börjar d kännas ok att göra abort. Inte för at jag ville men att d kändes ok på något sätt.
När vi 10 dagar senare kommer till sös o jag sitter hos läkaren o hon börjar prata om abort så skriker hela min kropp på insidan hur mycket jag vill behålla barnet o hur fel det var att sitta här.
Jag gjorde undersökningen o den visade 9 veckor.
vi fick gå in till en barnmorska éfter o hon började prata om abort o boakde tid. Hon tyckte jags kulle ta kontakt med en kuratpr innan jag bestämde mig för sånna som jag brukade oftast må jättedåligt efter aborten. Vi bokade tid för kurator på fredagen 8 bdagar senare o aborten 11 dagar senare. Shit yttligare 1 ½ v innan jag får göra aborten.
Jag började grina utanför o ´Danne håller om mig. Jag säger till honom att när jag satt där inne så ville jag verkligen inte göra abort, att jag kände det till 110%. han sa inget.

Nu är jag i 10 v. Magen har växt rejält o jag mår fortfarande illa varjedag o ja  känner att jag fortfarand inte  vill göra abort men att jag ska gå till kuratorn o prata o känner jag likadant efter så gör jag inte aborten. Jag kan inte!! o vill verkligen inte

vi får se hur d blir på fredag, några dagar kvar. nHåll ut... som jag
uppdatering kommer

Herre gud, du är patetisk!
Blir så förbannad på dig!

Jag har sagt rakt ut vad jag tycker o tänker om dig o står för det och ångrar ingenting! inte en sekund!
jag hade vissa gånger då jag saknade dig men inte kände mig redo att ta upp kontakt igen. Jag skickade då ettt sms där d bara stod: Hej. hur mår du?
du svarade o sen hördes vi inte mer.
 Folk undrade hur i helvete jag kunde höra av mig till henne igen??? folk skällde ut mig o jag skyddade dig i vanlig jävla ordning.

Jag kände att vi aldrig kommer kunna umgås men att stöta på varann o typ säga hej skulle vara den ända kontakt vi skulle kunna återfå igen.
Sen kommer det sånna här saker igen o då är vi tillbaka på ruta ett igen.
Men nu har jag bestämt mig! vill inte ha någonting med dig att göra! ingenting!!!!!

Jag hatar dig! har aldrig hatat en människa men dig hatar jag verkligen!!! du är den största idiot jag någonsin träffat!!
Om du bra visste dom sakerna jag vet om dig o fått höra. Oj! folk skulle inte vilja umgås med dig. Fast dom personerna gör ju knappt det längre.

Bäst av allt är att jag hittat ditt fel. Du lider av en personlighets störning. Det stämmer in på dig till hundra procent!
så lugn, det finns kanske ett hopp för dig oxå. Du behöver bara lite psykriatisk hjälp din sjuka jävel!!!

I torsdags var jag på dejt o spelade biljard. Hade dolda talanger märkte jag hehehhe. Vi spelade första biljard, gick omkring o prata o sen åkte vi o fika. Folk trodde det hade hänt mig något när jag inte svarade på varken sms eller telefon heheeheh.

I fredags va jag och Sofia hemma hos Jimmy. Jag och jimmy drack o sofia, den förvirrade själen, var nyckter hör o häpna! Jimmy skålade o hetsade att dricvka hela tiden så det slutade i katastrof! hahahhah. Han o Sofia var ute o sprayade på skyltar, medans jag min j*vla fegis satt kvar inne och filmade dom. Kanske var lika bra?
Sen blir Jimmy full som ett ägg och deckar och kräks hahhahha!!!
jag o sofia åker hem kring 01 tiden. 
Sen på morgonen var det dags för jobb i vanlig ordning (vad annars). Kom in 12 och jobbade och det var redan då lite att göra. Fan vad skönt, tänkte jag, då kan vi stänga tidigare. Hahaah, hur kunde jag tro något sådant??? nej du, vi var tvugna att ha öppet till 22. suck. Jag fick inte gå tidigare heller  eftersom jag hade ansvaret om cafét när chefen inte var där.
Efter jobbet skulle jag på fest i Orminge med Sofia men hon banga så jag fick åka själv. Jag hade på morgonen köpt sprit men kom på kvällen på att jag inte hade något att grogga med så jag fick sno!
Jag o Katharina går in i en gränd efter jobbet och blandar ihop en grogg. När jag sitter där o häller o försöker blanda ihop en häxbryggd så kommer ett fyllo o säger att vi inte ska kissa i porten.
- Nejdå, du kan vara lugn sa jag.
Sen stannar han kvar o pratar o talar om hur söta jag o Katharina var. Han frågade efter en stund om han fick köpa sprit av mig.
- Nej tyvärr, jag ska på fest o jag är den ända som har sprit, sa jag.
Då började han bli otrevlig. Jag struntade i han och fortsatte blanda. Katharina pratade lugnt o trevligt med honom, men eftersom jag inte gav honom uppmärksamhet så säger han något otrevligt till mig. Jag blir jätte irriterad så jag ställer mig upp o vänder mig om o spänner ögonen i honom och säger:
- Ursäkta, vad fan säger du för något??
- nä jag sa bara hur fina ni är.
- Tur för dig det, sa jag och vänder mig åter om o blandar.
- Vilken sexig rumpa du har, säger han.
Jag ställer mig upp, blir skit sur o säger till honom argt:
- Gå härifrån! nu! stick!
Han vägrar.
- Idiot jävel, säger jag till honom och ropar på Katharina att det är dags att gå.

Efter festen får jag skjuts till gullmars och när jag står o väntar på tåget kommer en neger förbi och greppar tag i min rumpa o mumlar något o går vidare.
Först vart jag rädd o sen vart jag förbannad.
Ídiot jävel!

Jag kommer hem och sitter uppe en stund eftersom jag fortfarande va pigg. Sov 3 ½ timme innan jag åkte och jobbade. Sofia och Jimmy kom in o åt hos mig :), då vart jag så glad. Vart tvungen att jobba 15 timmar den dagen oxå. SUCK

Igår kom sofia över efter jobbet. Vi  drack lite grogg o satt o kolla resa. Vi har kommit fram till at vi ska åka till Kap Verde. Vi vet inget om stället mer än att det ligger 200 mil söder om kanarieöarna. Det vi fastnade för var att det stod att det är en plats som inte är som alla andra hahhahah. Den resan kommer aldrig sluta bra! vi kommer supa bort oss själva någonstans hahahha. Vi ska låna jimmys handbojjor så vi inte super bort oss från varann iallafall :)

Sofia och jag som aldrig äter pizza, beställde pizza igår på fyllan. Vi åt en fjärde del var, sen fick jag för mig att sätta foten i pizzan hahahaha idiot!!!
sofia som är laktosintollerant, åt pizzan utan att ta tablett, så ni kan ju gissa hur många ggr hon har sprungit på toa hahahhah.

Igår var jag ledig för första gången o tänkte jag skulle sova o bara vara. Sandra väckte mig 7.30 för frukost. Hon ville inte äta själv så jag gick upp. Idag var jag uppe sex för sofia var vaken.... suck. ingen idé att sova.


Usch, i morgon e d dags att jobba igen!!!

Det börjar märkas ordentligt nu på jobbet att alla jobbar för mycket. De i köket blir griniga när dom gör fel eller om vi stressar dom, diskarn går omkring o e irriterad eller sur, Chefen är sönderstressad, Börnie (denice) är super trött o ont i kroppen o känner sig slut. Jag e trött o stänger av larmet i sömnen o försover mig.
Vi jobbar alla mellan 12-18 timmar om dagen 7 dagar i veckan. Vi hinner knappt få i oss mat om dagarna och ingen rast.
Jag har varit ledig 3 helger o någr dagar sen september förra året så min kropp e slut o behöver vila. Men jag har sagt till mig själv att jg fan ska orka tills vintern, sen drar jag på lååååååååååååång semester i 5 veckor. 3 veckor till thailand o 2 veckor annanstans, för min kropp behöver vila!!

I morgon är jag ledig så jag o Börnie ska dra in  till snaps o dricka vin i solen o köra en dagsfylla o bara njuuuta :)

Idag kom Fredrik förbi o hälsade på. Han ska på skansen i morgon som jag såååå gärna vill åka till. Kanske ska med honom dit på torsdag om jag ej sitter barnvakt förstås :)

I måndags var första dagen på jobbet. Jag började sju så jag var tvungen att gå upp 5. När jag kommer till jobbet så var ingen av mina chefer där. Äh, det är lungt tänkte jag, jag vet ju vad som skall göras. Jag hann börja förbereda lite saker innan de i köket kommer upp och säger att det inte finns el i köket. Inga kylar, frysar, lampor mm funkar... 
Vi skulle öppna om 45 min o de kunde inte göra i ordning smörgåsar eftersom det var alldeles kolsvart och annat som måste förberedas!
Jag mitt jävla ägg ,hade glömt mobilen hemma (vilket ALDRIG händer) så jag kunde inte ringa min chefer och tala om det så de kunde ringa efter en elektriker. Efter mycket om och männ så kommer cheferna och de får dit en elektriker... elektrikern höll på hela dagen. Det var kaos överallt!!!

Jag fick under dagen gå runt i hela gamla stan och dela ut lappar om att vi öppnat upp Sveriges största salladsbar där man gör sin egen sallad och att vi just nu har  köp 2 betala för 1. Jag kände mig väldigt obekväm i den rollen... var inte alls min grej. Skämdes som satan men hade inget val... det var min arbetsuppgift för någon timma så det var bara att bita ihop och le...

JAg fick joba 12 ½ timma den dagen. När jag kom hem var jag så trött!!! hade uinte sovit många timmar på 4 dygn så jag var helt slut. JAg slänger i mig något att äta sen somnar jag o Sandra på soffan.

Måste be Jonas om ursäkt igen.... Vi hade planerat att fika igår o så hade jag glömt mobilen hemma o kunde inte höra av mig! kände mig sååå dum. Förlåt!!!! 

I lördags fyllde Marcus år. jag o Sandra hade bestämt att vi skulle köpa 25 st ballonger som vi skulle blåsa upp och sen sätta fast 25 st triss på, en på varje ballong. Folk stirrade på oss när Sandra fick panik när jag inte blåste så snabbt, då hon trodde vi inte skulle hinna blåsa dom klart innan vi skulle kliva av. Jag skratatde, hon stressad o folk glodde hahaha!
Vi går upp till Marcus en stund sen går vi o 4 till, till Garbo o mötte massa folk där!
Var rikigt kul, förutom att några killar muckade med Marcus. Får man inte göra!!!! inte röra min Marcus, då kan jag behöva bli sådär arg!

 

Efter nästan 2 timmar tar jag o Sandra taxi till slussen. Sandra åker vidare hem o jag Går in på Patricia o träffar Patrik. Det var inte lika bra musik som de brukar ha men d va kul ändå.
När vi skulle gå hem så hade jag supit bort lappen till garderoben o när jag går fram för att berätta det så säger killen i garderoben:
- Ja men du har väl en mörkblå peak jack? kort?
- Jaaa svarade jag. Shit vilket minne du har.
- Ja vissa minns man.

Sen skulle Patrik ta taxi o jag vägrade. han vägrade ta tunnelbana så vi tog en promenad.... en låååååååååååååång promenad till skärmarbrink...i högklackat!!

På söndagen när jag kom hem loggade jag in på facebook o hade fått ett mail där. Det stod:

Visst var det dig jag såg på både Garbo och Patricia inatt (lördag)??? Fick syn på dig här på sidan med vilka som kommer på Mondaybar på torsdag och sen snubblar man på dig live 2 ggr på en kväll :)
Sööt är du i alla fall..du stod o dansade med nån kille så jag gick inte fram och frågade dig då ;)
Vi kan ju hälsa på båten sen !!
// BoBbY

Snacka om att ha bra minne...

Idag satt jag barnvakt till 18.30 sen åkte jag in till stan o mötte Sandra. Vi gick till mitt favvo café, John Chris. jag tog 2 stora koppar te o sandra tog te, sallad och en bakelse... ja det var ju intressant att veta...

Jag har tusen tankar i mitt huvud just nu o blir bara arg när jag tänker på vissa saker. Förstår inte hur vissa människor inte bara kan skaffa eget, än att ge sig på andras? varför?  ge fan i det som inte är ditt! du gör bara andra arga... o ILLA.
Du har blivit en person jag inte längre känner... Jag saknar den personen du en gång var men nu känns det inte som jag känner dig.
För det du gjort, så gör man inte!
du gör det om & om & om igen o nu undrar du varför jag undviker dig... Jaa du, jag vet inte riktigt om jag ens klarar av att  prata med dig utan att bli arg o ledsen, för du har gjort mig så illa! l
åt mig vara tills jag bestämt miG!

Jag har hyrt ut min lägenhet ett tag nu och haft problem med att få in hyran i tid. Nu har jag hittat 2 andra som vill hyra den och de verkar jättegulliga o seriösa. Känns bra. Nu slipper man gå omkring och oroa sig i onödan o magen slipper göra så ont :).

Va på möte på nya jobbet idag. Det är inte måttliga krav de ställer nu... shit, jag har börjat frågat mig själv vad d är jag gett mig in på egentligen... ofta är det ju så att man blir skrämd när allt är nytt innan man testat på och blir säker på det man gör. Kan ju inte göra mer än sitt bästa...

På söndag fyller Marcus år, 25. Stackarn, han börjar bli gammal hehehe. På fredag var tänkt att jag, han o tio andra skulle ut o käka o sen dra till Patricia, men nu vart jag tvungen att jobba på fredag så jag kommer inte kunna vara med på  middagen. Nästa problem är att vi öppnar jobbet igen på lördag morgon.... kl 07 ska vi vara där o är man ute o festar så vet ju vi alla att jag inte går förrens de stänger o det är ju kl 5.... o då e jag hemma runt 5.30 å måste åka en timme senare.... det går ju inte... Jag kan gå dit några timmar bara men jag vet att när min party-pipa tutar, så finns ingen återvändo, då vill jag festa o glömmerdå helt bort tiden.
Men jag ska i allafall Till Garbo på Lördagen, för att fira Marcus. Kommer vara svintrött eftersom jag har jobat 15 timmar den dagen men det blir nog bra :)